Modulära och mer taktiska jaktvapen
Det stereotypa jaktgeväret har i årtionden traditionellt betytt ett vapen med formade stockar och blånerat stål – ett vapen vars utseende har bevarats nästan oförändrat under ett helt århundrade. Jaktvapnets traditionella form och utseende är fortfarande viktigt för många jägare, och för många har trästocken ett egenvärde. En del jägare har dock i allt högre grad övergått till att granska jaktvapen även med tanke på användningsegenskaperna och ändamålsenligheten.
Modulära stockar som går att justera enligt skyttens preferenser, tumhål, snabbt utbytbara kindbitar, möjligheten att justera kolvens längd och vinkel samt bra greppytor har kommit för att stanna. I jaktvapen har man tagit ett språng mot bättre användbarhet och bearbetning direkt från fabriken. Denna utvecklingstrend följer en mer omfattande trend av taktiska och anpassningsbara redskap som har etablerats i många andra branscher, såsom i armén och för yrkespersoner inom säkerhetsbranschen. Modulära och taktiska jaktvapen blir allt populärare.
Jakttekniken utvecklas och sprids
Under några år har man fått använda mörkersikten i områden där stammen av vitsvanshjort är tät, samt för mårdhund och vildsvin. Utöver mörkersiktena har jägarna också skaffat värmekameror, som många har utnyttjat till exempel efter att avfyrat skott i skymningen när de letat efter fällt eller skadat vilt och ibland även då de observerar nattmiljön. De handhållna värmekamerorna fungerar också som en del av de försiktighetsåtgärder som krävs för att kontrollera eventuella riskområden.
Värmekameror och värmekikare, i jakten på vilket djur som helst där de är tillåtna att användas, ger jägaren utsikt över den mörka miljön och fungerar i bästa fall också som extra hjälp för identifiering om de används rätt. Mörkersiktena är inte längre bara ett verktyg för de mest aktiva vitsvanshjortjägarna, utan i och med det breda urvalet och prisspannet har även många andra börjat använda dem.
Liksom mörkersikten använder jägare i allt högre grad även andra elektroniska hjälpmedel i takt med att tekniken utvecklas. Nya applikationer och GPS-teknik gör det möjligt att använda allt noggrannare kartor och geografisk information, vilket förbättrar lokaliseringen av bytesdjuren och jakteffektiviteten om man så vill. Observationer av stora rovdjur finns också redan i vår befintliga positioneringsutrustning och förbättrar säkerheten för våra jakthundar. Vem vet, kanske särskilt artificiell intelligens och maskininlärning kommer att få en allt större roll i jakttekniken. Kanske kan artificiell intelligens snart analysera viltets beteende och miljöfaktorer, och hjälpa oss att fatta bättre beslut och förbättra möjligheterna att lyckas med jakten.
Stora rovdjur sprider sig, hur beter sig hjortar och rådjur?
Stora rovdjur, i synnerhet vargen, spridit sig till ett större område än tidigare. Denna förändring påverkar alla och syns som en ny aspekt särskilt i vitsvanshjortens och rådjurets utbredningsområden. Stora rovdjur sprider sig efter våra talrika hjortdjur när de flyr undan och söker trygghet. Stora rovdjur påverkar inte bara viltbeståndets täthet, utan också djurens beteende.
I och med predationstrycket flyttar hjortar och rådjur allt närmare bosättningar och hämtar stora rovdjur med sig. Jägarnas ställning i förvaltningen av hjortdjursstammar i dessa områden förändras och kräver att verksamheten anpassas. Var och hur man uppnår balans i fråga om bestånden av stora rovdjur är fortfarande ett frågetecken, men förändringen är ett faktum och kommer att fortsätta.
Torvutvinningsområden blir mångformiga våtmarker
Torvutvinningen har format den finländska myrnaturen kraftigt under en lång tid. Användningen av torv som bränsle började i Finland redan på 1800-talet och torvmarkerna har dränerats i Finland mycket länge även för jord- och skogsbruk. Dräneringen av torvmarker har dock samtidigt lett till en tydlig minskning av myrlivsmiljöerna. Nu har restaureringen av tidigare torvutvinningsområden kommit igång på allvar.
Torvutvinningsområdena kan på grund av de konstruktioner som behövs för vattenstyrningen i utvinningen kostnadseffektivt återställas till mångformiga våtmarksområden, och samtidigt upphör koldioxidutsläppen från torven nedbrytning. Europeiska unionen finansierar restaureringen av torvutvinningsområden fram till 2027, och 2025 kommer det att uppstå flera nya mångformiga våtmarker för vattenfåglar i vårt land på tidigare torvutvinningsområden.
Jaktkulturen formas – användningen av stötande hundar ökar
Stötande hundar har i rasande takt blivit vanligare i den finländska jakten. Spanieln har varit populär bland många fågeljägare redan länge och wachtelhunden har blivit vanligare under de senaste åren för samma användningsändamål.
Stående raser används också i allt högre grad för att stöta upp vilt, och utöver fågeljakt används stötande hundar också vid jakt på mindre hjortdjur och små rovdjur. Med stötande hundar är det också en växande fördel att de arbetar nära jägaren. När de stora rovdjuren ökar löper en hund som arbetar längre bort en allt större risk. Stötande hundar gör det också lättare att jaga i trånga områden och i närheten av bosättning.