Att skaffa utrustning och verktyg begagnat är ofta ett lockande alternativ. Vapnets egenskaper försämras oftast inte med åldern, förutsatt att underhållet och rengöringen inte har försummats. Om du funderar på att skaffa ett begagnat gevär, läs tipsen här.
Första kontrollen
Precis som alltid när man hanterar ett skjutvapen ska du först kontrollera att vapnet du får i dina händer är oladdat och tomt.
– Kontrollera att inga patroner har blivit kvar i magasinet och att vapnets patronläge är tomt, understryker vapensmed Matias Kaivos från Printex Ase.
Den här rutinkontrollen är som en gratis liv- och olycksfallsförsäkring, fortsätter han. Även om säljaren uppger att vapnet är oladdat och tomt är det alltid korrekt att kontrollera saken, och det är absolut inget uttryck för misstro.
Kontrollera också att vapnets tillståndsnummer stämmer överens med märkningarna på vapnet, så att du kan försäkra dig om att vapnet i fråga är till salu lagligt och har adekvata tillstånd. Observera att på vissa gevär kan märkningarna finnas någon annanstans än på pipan. Du kan bli tvungen att söka efter dem till exempel på slustyckets framdel.
Metalldelar och inpassning
Kontrollera att gevärslådan sitter stadigt på stocken. Fästskruvarna kan ofta lossna vid användning eller när trästocken ”lever”, men detta är inget som köparen behöver oroa sig för. Du kan dra åt skruvarna och därefter känna efter så att det inte finns något glapp mellan metalldelarna och stocken.
– Jag har hört att vissa drar slutsatser om fästskruvarnas huvuden, men spåren efter åtdragning är framför allt ett tecken på att vapnet sannolikt har underhållits, poängterar Matias.
Äldre vapen kan ha spårskruvar, som ska skruvas med en bred och tunn spårskruvmejsel. Dessa skruvar slits lätt sönder om man använder en vanlig skruvmejsel som är kortare och tjockare.
Om vapnet är bäddat och det finns något mer i inpassningen mellan metalldelarna och stocken, håller sig inpassningen bättre. En trästock lever dock under årens lopp och inpassningen kan påverkas.
Stocken
Kontrollera stockens skick i allmänhet. Hos gevär, precis som hos hagelgevär, är stockens yta närmast en utseendefråga, men den kan ändå avslöja något om hur vapnet har använts. Tänk ändå på att den tid vapnet har tillbringat i skogen inte nödvändigtvis säger något om dess funktionalitet, men stockens allmänna skick kan avslöja något om hur frekvent vapnet har underhållits och rengjorts. Ytskikt kan förnyas; man kan slipa bort lacken på en trästock och lacka om den eller impregnera stocken med olja.
Om vapnets pipa är avsedd att vara friliggande, ska du kontrollera spelet mellan pipan och framstocken. Är spelet lika stort på båda sidorna? Det ska gå att obehindrat föra en sedel eller en bit kartong mellan pipan och stocken. Om pipan bör vara friliggande, men du redan vid kontroll märker att framstocken är så lös att den lätt vidrör pipan och stocken när man håller pipan och stocken i handen, kan du förbereda dig på att innan du avser skjuta med vapnet vidga stockens pipränna till exempel med en bipod som fästs på framstocken och som skapar tryck på framstocken.
Kontrollera även kolvhalsen för sprickor och fäst uppmärksamhet vid området runt lådans bakre del. Typiskt för trästockar, som lever under årens lopp, är att lådans bakre del slår mot kolvhalsen som spricker i längdriktningen. Detta sker om inpassningen inte har hållit sig optimal eller om fästskruvarna har varit lösa.
– Om inpassningen är trång på detta ställe kan en duktig bössmakare vidga den lite för att förhindra detta. Utgångspunkten är att lådan borde föra största delen av trycket via rekylklacken mot stocken framför avtryckarbågen, inte från lådans bakre del till kolvhalsens ovandel, säger Matias.
Lådan borde i första hand stöda sig på planerade rekylklackar, som oftast finns på lådans undersida framför avfyrningsmekanismen. Om inpassningen är fel kan lådans bakre del slå mot stocken och spräcka den i främre delen av kolvhalsen, på det ställe som visas på bilden intill. På miniatyrgeväret på bilden är denna oro dock inte särskilt befogad.
Pipan
Du kan kontrollera pipans allmänna skick genom att ta av slutstycket och titta genom pipan mot en ljuskälla. Rengör dock först pipan efter behov till exempel med boresnake, borste eller genom att dra några rengöringslappar genom den. Genom att titta genom pipan kan du försöka försäkra dig om att det inte finns tydliga, stora korrosionsfläckar eller rostknölar på pipan.
– Du märker redan vid lätt rengöring av pipan om den känns trång på något ställe, särskilt om du använder en stång och lappar eller filtbitar. När du tittar genom pipan kan du också se om den av någon anledning skulle ha böjts, vilket dock är ganska sällsynt, tillägger Matias.
Observera att utan särskilda hjälpmedel och provskjutning kan du endast undersöka pipan i begränsad utsträckning. För att undersöka pipans insida, räfflornas skick och till exempel skicket på övergången som följer patronläget mer ingående, behöver du ett boroskop, en pipkamera. Med boroskop kan du undersöka pipans skick mer noggrant på hela dess längd. Att använda boroskop och tolka bilden och pipans skick kräver dock lite träning och är ett ämne för sig.
Slutstycket
Beroende på gevärets funktionsprincip kan det vara lättare eller svårare att få fram slutstycket för granskning.
– Det är dock smart att ta loss slutstycket och kolla att det är i gott skick. Även om det sällan förekommer stora skador på slutstycket lönar det sig att säkerställa att det inte finns några sprickor eller andra tydliga skador på låsklackarna, anvisar Matias.
Om du får loss låset kan du beroende på geväret få fram slagstiftet genom att vrida på låset eller ta isär det lite. Slagstiftets huvud borde ha en fin rund form.
Blånering eller ytbeläggning
Blåneringens skick är en utseendefråga och eftersom dess hållbarhet beror på vapenmärket kan man utifrån den inte dra heltäckande slutsatser om den tidigare användningen av vapnet. Tydligt slitage ger dock viss information, liksom även rostfläckar.
En skadad beläggning kan dock åtgärdas till exempel med snabblånering, och den som vill ha ordentlig hållbarhet i beläggningen kan till exempel låta ytbehandla vapnet med Cerakote. Kostnaden för att lämna vapnet till ett proffs för blånering eller ytbehandling med Cerakote är inte nödvändigtvis alltid försvarbar i fråga om förmånligare eller äldre vapen, men å andra sidan kräver reparationen slipning och om man gör det själv kan slutresultatet bli sämre.
– När du kontrollerar ytbeläggningens skick ska du ställa den i relation till vapnets livslängd, pris och framtida användningsändamål. Bland begagnade vapen hittar du sällan en helt felfri individ, påminner Matias.
Avfyrning
Kontrollera att motståndet i avtryckaren är lagom, konsekvent och att avtryckaren inte rasslar. Kontrollera säkringens funktion.
I många gevär kan avtryckarens motstånd vid behov justeras, men var noga med att avtryckaren inte blir för lätt så att vapnet avfyrar sig självt. Kontrollera också att den föregående ägaren inte har lättat avtryckaren för mycket. Du kan försiktigt testa att vapnet inte avfyrar sig självt genom att slå mot kolven eller stänga mekanismen snabbt och kraftigt.
Det är en bra idé att först prova med klickpatroner att avfyrningen och användningen av vapnet tål normal och även lite hårdhäntare hantering innan du tar vapnet till skogen.
Om budgeten är begränsad, vilket den hos de flesta av oss är, kan det vara ett mycket klokt val att köpa ett begagnat gevär. Var dock beredd på att gå igenom ovan nämnda faktorer för att säkerställa att vapnet som du avser köpa är i någorlunda gott skick och säkert.
Vissa gevär håller för fler skott än andra, och även det avsedda användningsändamålet påverkar vad man ska kräva av skicket på vapnet. Även om en del pipor tappar precision när de värms upp, kan det hända att man mycket väl kan leva med den saken.
Avväg dina krav mot vapnets användningsändamål och pris, så kan du säkert hitta en individ som fungerar bra för dig.