Jaktvapen är ett hobbyredskap som man ofta med fördel kan köpa begagnat. Ett jaktvapen som underhållits och skötts korrekt slits till väsentliga delar inte betydligt vid vanlig jakt, bortsett från smärre slitage eller skönhetsfel. I jaktvapen tas inte heller stora tekniska kliv framåt, jämfört med till exempel konsumtionselektronik. Även om man skaffar ett äldre vapen i stället för ett nytt finns det inte nödvändigtvis några stora skillnader i funktion, precision eller användbarhet.
Tillstånd, märkningar och patron ur
Det första vapensmed Matias Kaivos tar upp under samtalet är hur viktigt det är att köparen kontrollerar att vapnet säkert är oladdat. Även om ansvarsfull vapenhantering och -förvaring innebär att man aldrig förvarar eller transporterar ett laddat vapen är det inte omöjligt att man till exempel i en gammal vapensamling som ingår i ett dödsbo hittar ett vapen där användaren för många år sedan glömt patronerna i magasinet eller i värsta fall i patronläget. Det viktigaste med tanke på säkerheten är att först säkerställa att patronläget och magasinet är tomma.
Enligt Matias är det skäl att på samma gång också säkerställa att vapentillstånden stämmer överens med märkningarna på vapnet.
Godkännande för stålhagel
När användningen av blyhagel begränsas och upphör är det allt viktigare att kontrollera att vapnet klarar stålhagel. För att skjuta de effektivaste stålhagelpatronerna ska ett hagelgevär i princip ha provtryckts till 1320 bar. Då är vapnet märkt med ”liljan”, alltså symbolen fransk lilja, som anger att det är stålhagelgodkänt. Metoderna för provtryckning som använts på äldre hagelgevär avviker emellertid från de nuvarande standarderna och märkningarna varierar. Om du har funderingar kring vapnets provstämpel eller om du inte hittar den, ska du kontakta en kunnig vapensmed för att fråga vilka patroner vapnet klarar.
Utöver provstämplarna menar Matias att man i fråga om äldre hagelgevär ska fästa uppmärksamhet vid trångborrningen. Eftersom stål är hårdare än bly är belastningen på trångborrningen högre när man använder stålhagel. Om trångborrningen är för trång eller kort kan stålhagel i värsta fall orsaka att pipan deformeras på det ställe där trångborrningen börjar. Om vapnet är gammalt och man har tvivel kring trågnborrningens lämplighet är en kunnig vapensmed den bästa hjälpen även i detta, påminner Matias.
Pipa och trångborrning
Av orsakerna som förklaras ovan ska man kontrollera hagelgevärets pipa visuellt både utvändigt och invändigt genom att titta genom pipan mot en ljuskälla och granska att det inte finns märkliga avvikelser eller till exempel intryckta ställen, bucklor, på pipan.
Kontrollera pipan också genom att dra den mellan fingrarna för att känna efter om det finns utbuktningar. Enligt Matias känner man igen en utbuktning med fingrarna och han uppmanar till att känna efter särskilt noggrant vid trångborrningens början.
Skicket på pipans insida på ett hagelgevär påverkar inte träffsäkerheten på samma sätt som på ett gevär, men det kan naturligtvis avslöja både det ena och det andra om hur vapnet har använts och underhållits genom åren. Om man vill kan man visserligen snygga till pipan genom att slipa, men speciellt i hagelgevär har detta mindre inverkan på träffsäkerheten, konstaterar Matias.
Om pipan har utbytbara choketuber, ska man kontrollera att de fortfarande går att skruva loss. I alla situationer bör man kontrollera att choketuberna är i skick.
Avfyrningsmekanism, slagstift och pipbytessystem
Kontrollera att avfyrningen och säkringen fungerar normalt och konsekvent. Observera också att i vissa brytvapen aktiveras säkringen automatiskt när piporna bryts, i andra inte.
I dubbelpipiga vapen där båda piporna avfyras med samma avtryckare kan pipbyte beroende på vapnet ske automatiskt genast efter att den första pipan avfyrats, eller så görs det med hjälp av rekylen. Om vapnet har en rekylsäkring kan du testa dess funktion och försiktigt knacka på vapnets kolv för att byta pipa efter att du avfyrat den andra pipan, till exempel med en klickpatron. Matias påpekar dock att speciellt hagelgevär med en bakkappa av trä inte ska knackas direkt mot en hård yta, utan att man till exempel lägger en bunt tidningar eller annan motsvarande dämpning emellan.
I vissa fall kan slagstiften ta skada vid användningen eller möjligtvis också gå av. Om du inte vill eller har möjlighet att ta isär vapnet för att få fram slagstiftet (som du oftast inte kommer åt, särskilt inte i vapen med två pipor över och under varandra eller sida vid sida), kan du titta på slagstiften med hjälp av ljus och försöka titta in genom hålen, tipsar Matias. Om slagstiftet är synligt efter skjutning och till exempel skrapar mot hylshuvudet när vapnet bryts, kan det hända att det är något fel på avfyrningsmekanismen eller att det åtminstone finns smuts i den.
Om du kan testa vapnet med rätt patroner, kom alltid ihåg att hålla vapnet riktat mot inskjutningstavlan eller i en säker riktning när du laddar det. I ett självladdande vapen kan slagstiftet, om den fastnat i det främre läget till exempel på grund av smuts, avfyra patronen genast efter att ha den har matats in i pipan. I över-och-under-vapen i sin tur är det inte ovanligt att vapnet avfyrar båda piporna på en gång, i stället för bara en pipa, om avfyrningsmekanismen är i behov av rengöring. Detta är inte nödvändigtvis ett tecken på att vapnet är defekt, men i detta fall krävs åtminstone en närmare kontroll och rengöring.
Stocken
Stockens utseende påverkar i sig inte användningen, och till exempel en trästock är ganska lätt att slipa och ytbehandla eller olja in på nytt om man vill snygga till den. Tänk ändå på att hagelgevärets stock utsätts för hög belastning när vapnet skjuts. Lådan slår mot stocken vid varje skott och om infästningen av stocken inte är adekvat och skruvarna tillräckligt åtdragna blir slitaget och belastningen på stocken ännu större än normalt om det finns spelrum mellan stocken och mekanismen och pipan. Kontrollera stocken med avseende på sprickor särskilt vid kolvhalsen, upptill bakom mekanismen och även på det tunnaste stället.
Passande mått på hagelgevärets stock är avgörande för att skytten ska träffa målet. En för skytten korrekt dimensionerad stock är emellertid som ett måttbeställt klädesplagg och kräver kontroll och justering av många variabler.
När man köper ett begagnat vapen händer det mycket sällan att stocken passar skytten som den är, men som tur finns det många stockadaptrar för eftermontering. I vissa stockar finns justeringsmöjligheter även färdigt.
Om stocken inte kan justeras, var förberedd på att ”pimpa” den med en kunnig skytt. Förutom ett eftermonterat kindstöd är till exempel bakkappan ofta lätt att byta ut, och byte till en tunnare eller tjockare bakkappa är ett sätt att ändra stockens kolvlängd. Ofta kan man göra grova förjusteringar och helt enkelt testa sig fram till exempel med tejp och bitar av liggunderlag innan man gör större investeringar. På marknaden finns också till exempel neoprenstrumpor som dras på kolven och där det ingår olika stora förhöjningsbitar som placeras under strumpan, tipsar Matias.
Avväg alternativen
Att köpa ett begagnat vapen avsett för jakt är ett klokt alternativ för många, i synnerhet om vapnets egenskaper inte behöver lämpa sig för tävlingsbruk. I tävlingsbruk skjuter man oftast flerfaldigt antal skott jämfört med genomsnittlig jaktanvändning, och den som skaffar ett vapen för tävlingsbruk har sannolikt mer precisa krav.
Man ska också komma ihåg att även om ett begagnat vapen kan vara förstahandsalternativet för många, är garantin och kundsupporten som man får med ett nytt vapen ändå guld värda i vissa fall. Om det efter köpet framkommer fel som man inte upptäckt tidigare eller om man har något annat att anmärka på i ett begagnat vapen, har köparen som ändå själv har kontrollerat vapnet och gått med på affären inget annat alternativ än att själv låta reparera vapnet, påminner Matias. Med hjälp av denna artikel kan du dock undvika de värsta fallgroparna!