Under natten till måndagen mådde hunden dåligt och kräktes, men hade ingen feber. Tio dagar tidigare hade Papu varit på andjakt i Birkaland tillsammans med sin ägare Ville Bomberg. Hunden dök efter bytet i en liten konstgjord våtmark, där vattnet inte cirkulerade ordentligt. På måndagen förbättrades tillståndet något, men försämrades igen under natten.
– När vi kom till veterinären på tisdagen var Papus ögon och mage redan gula. Jag insåg att hennes lever håller på att ge upp, berättar Bomberg.
Provvärdena var skyhöga. Veterinären misstänkte antingen en kollaps förorsakad av en cancertumör eller leptospiros.
Den nästan medvetslösa hunden fördes till intensivvårdsavdelningen. Ultraljudsundersökningen visade inga tumörer, så man beslöt att påbörja antibiotikabehandling. Urinproduktionen upphörde på grund av nedsatt njurfunktion, men kom i gång igen med hjälp av vätskedrivande medicin.
Snabbtestet var negativt, men man fortsatte med antibiotikabehandlingen. Svaret på det noggrannare testet fick man efter en vecka. Det var positivt, så Papu konstaterades ha leptospiros. Fem dygns intesivvård blev dyrt. Bomberg berättar, att det kostat cirka 6000 euro att behandla leptospirosen.
– Visst är det en enorm summa, men ändå sekundärt eftersom det fanns en chans att Papu återhämtar sig. Papu har alltid varit en frisk och skicklig jakthund, som jag har satsat mycket på att skola, och hon är också en familjemedlem.
Papu, som är en korsning mellan springerspaniel och labrador, har glatt familjen Bomberg i nästan tio år. Enligt blodproverna från uppföljningsbesöken har hon återhämtat sig väl från sitt insjuknande i oktober.
Ingen allmän vaccinationsrekommendation
Vanligtvis rapporteras bara några enstaka fall av leptospiros i Finland varje år. De drabbade hundarna har ofta någon koppling till utlandet.
Förra året rapporterades dock 11 fall mellan augusti och december, vilket fick uppmärksamhet i medierna och ledde till en ökning av hundarnas leptospirosvaccinationer. Fallen var spridda över olika kommuner i södra Finland.
– De uppgifter vi har om fallen är fortfarande bristfälliga, både när det gäller bakgrundsinformation och diagnostik. Vi vet inte med säkerhet var smittorna har kommit ifrån, men min uppfattning är att åtminstone en del av dem är inhemska, säger Kirsti Pelkola, specialforskare vid Livsmedelsverket.
Det finns ingen anledning till panikvaccinationer trots ökade smittfall.
– Vi följer utvecklingen. Så här långt har vi inom smådjursvaccinationsgruppen ansett att eftersom fallen är få i förhållande till Finlands över 800 000 hundar, och att de har varit spridda, finns det inte tillräckligt starka skäl för att ge en allmän vaccinationsrekommendation ens för södra Finland.
Leptospiros förekommer mest i tropiska och varma länder. I de nordiska länderna är sjukdomen ovanlig, men den är vanligare i Baltikum och Ryssland.
– Jag skulle vaccinera min hund om jag skulle åka på jaktresa till Baltikum till exempel. Vaccinationsrekommendationerna mot olika sjukdomar kan kontrolleras på Livsmedelsverkets hemsida, säger Pelkola.
Leptospirosvaccinet ges två gånger med fyra veckors mellanrum, och därefter en gång om året.
Smitta inte samma sak som sjukdom
Leptospira-bakterien orsakar inte nödvändigtvis sjukdom hos sin bärare. I en studie som publicerades i Sverige 2022 testades 369 friska, ovaccinerade hundar från södra Sverige som inte haft kontakter till utlandet. Av dessa hade 7,3 procent leptospirosantikroppar, vilket innebär att de varit symptomfria eller haft så milda symptom att man märkt det.
– Sjukdomen beror på serotypen och infektiondosen, alltså hur mycket bakterier som intas på en gång och på vilket sätt. Djurets ålder och allmänna hälsa kan också påverka, säger Pelkola.
De huvudsakliga så kallade reservoardjuren, alltså bakteriebärarna, är gnagare och näbbmöss. Inte alla reservoardjur bär dock på leptospiros, förekomsten varierar stort beroende på område.
– Bakterien överlever i varma och fuktiga miljöer, till exempel i stillastående sött vatten som innehåller humus. I urin kan den överleva i flera dagar under bra förhållanden. I torra och kalla förhållanden dör den snabbt, så Finlands klimat är inte gynnsamt för bakterien på vintern, förklarar Pelkola.
Leptospira kan även orsaka sjukdom hos människor. Enligt smittskyddsregistret har leptospiros senast år 2016 påträffats hos människor i Finland. Enligt Pelkola härstammar smittan hos människor i alla nyare fall från utlandet, oftast från med vattensporter eller simning.
– Det är ytterst osannolikt att mänskan får leptospiros av en hund.
Enligt Finland djursjukdomslagstiftning klassas leptospiros som en annan anmälningspliktig djursjukdom. Även informationen om Papu-hundens sjukdom gick vidare genom anmälningskedjan, och Ville Bomberg fick ett samtal från myndigheterna.
– Jag ordinerades också en antibiotikakur för säkerhets skull, berättar han.
-
Sjukdomen förorsakas av olika serotyper av Leptospira-bakterien.
-
Vanliga symtom hos hundar är feber, slöhet, aptitlöshet, överdriven törst och urinering, smärta, kräkningar och diarré.
-
Sjukdomen kan orsaka akut njurskada, vilket leder till ökad törst och urinering, eller att hunden inte kan kissa alls eftersom njurarna inte längre fungerar.
-
Kan allvarligt störa leverfunktionen. Levervärdena stiger och hud och ögon blir gula, och det kan även förekomma neurologiska symptom.
-
Kan leda till akut blödande lungsyndrom, som har blivit vanligare hos hundar i Europa. Det farliga syndromet orsakar andnöd, blödning i lungorna och blodiga upphostningar.
-
Behandlas med antibiotika, till exempel doxycyklin, vilket vanligtvis stoppar bakterieutsöndringen inom två dygn. Hunden blir inte bakteriebärare efter behandlingen.
-
Om du misstänker att din hund har leptospiros, kontakta veterinär och berätta om sjukdomssymtomen samt hundens bakgrund. Se till att ha god hygien när du hanterar hunden. Undvik kontakt med andra hundar.
-
Ytterligare information på Livsmedelsverket hemsida.
Den här artikeln har publicerats på finska i tidningen Jahti 1/2025, som är Jägarförbundets medlemsförmån.