Kommissionens förslag om blyhagel kommer nu att överlämnas till Europaparlamentet och Europarådet för ett tre månader långt granskningsförfarande, som godkänts av EU-ländernas REACH-kommitté. Europa-parlamentets uppgift är att utöva sina kontrollbefogenheter som företrädare för de europeiska medborgarna och som EU-institution. Parlamentet har fortfarande befogenhet att förkasta detta icke fungerande förslag.
Om förslaget godkänns i EU-parlamentets granskningsförfarande kommer det att inkluderas i REACH-förordningen och träda i kraft i alla EU-medlemsländer i den form det är skrivet.
Blyhagelbegränsningen är omöjlig
Europeiska kemikaliemyndighetens (ECHA) genomförandeforum konstaterade redan i ett tidigt skede att Ramsar-definitionen enligt förslaget skapar allvarliga problem med tanke på genomförandet.
Ramsar är ett globalt våtmarksavtal mellan stater. Under den officiella beslutsprocessen hördes ECHA:s forum, men dess råd beaktades inte, liksom inte heller flera andra rekommendationer.
När det gäller definitionen av våtmarker konstaterade ECHA:s kommitté för socioekonomisk analys (SEAC) att inkluderandet av torvmarker skulle med föra flera svårigheter för identifiering av våtmarker på fältet. Jägarna måste veta om de följer begränsningen eller inte. Om en jägare använder bly eller ens bär det med sig finns det alltid en risk att hen obemärkt rör sig på en våtmark eller inom skyddszonen på 100 meter som ingår i begränsningsförslaget.
Det är viktigt att förstå att en vattenpöl på en kvadratmeter som bildats efter ett hårt regn tillsammans med en skyddszon på 100 meter bildar en tre hektar stor ”våtmark”. Dessa situationer kan inte definieras på förhand, så det skulle vara omöjligt att tillämpa begränsningen i praktiken.
ECHA:s SEAC-kommitté tog också upp problemen med att förbjuda innehav av blyhagel i en skyddszon för våtmarker, precis som ECHA:s genomförandeforum. I forumets utlåtande betonades allvarliga tvivel om att inkludera innehav i REACH:s tillämpningsområde, eftersom man i det behandlar ekonomiska aktörers tillverkning, utsläppande på marknaden eller användning, men inte vanliga medborgares innehav. Varför ignorerades detta råd?
Trots fyra misslyckade försök har kommissionen på nytt lämnat förslaget till REACH-kommittén, istället för att se till att det fungerar för europeiska jägare, sportskyttar och jordbrukare. I dessa tider är det nödvändigt att EU:s institutioner, särskilt Europeiska kommissionen, försöker bygga upp de europeiska medborgarnas förtroende istället för att skapa stor förvirring och rättslig osäkerhet.
En vattenpöl kan bilda en”våtmark” på flera hektar
Totalt blyhagelförbud är inget alternativ för Finland
Finland hör till de EU-medlemsländer vars areal består av minst 20 procent våtmarksområde enligt Ramsar-definitionen. På grund av detta har Finland två olika alternativ för att genomföra förbudet mot blyhagel. Det första alternativet är att införa ett förbud mot blyhagel i Ramsar-våtmarker på det sätt som EU beslutat, och att tillåta användningen av blyhagel i andra områden. Då är övergångsperioden två år. Det andra alternativet är att fatta ett nationellt beslut och förbjuda användningen av blyhagel samt dess utsläppande på marknaden, vilket skulle innebära en övergångsperiod på tre år.
– Jägarförbundet har genast efter beslutet kontaktat riksdagsledamöterna och ministerierna och betonat orsakerna till att Finlands Jägarförbund absolut motsätter sig totalförbudet mot blyhagel, om EU:s parlament godkänner förordningen som sådan, betonar Jägarförbundets ordförande Tuomas Hallenberg.
Även om en överdriven definition av våtmarker utesluter stora områden i Finland från användningen av blyhagel lämnar den ändå möjligheten att använda blyhagel på skjutbanor som inte ligger i områden som omfattas av Ramsar-definitionen. Dessutom kan blyhagel även användas i områden utan för våtmarker, till exempel vid kråkjakt. Det skulle även vara möjligt att jaga till exempel ringduvor i vissa områden.
Användningen av blyhagel har varit förbjuden i Finland vid jakt på sjöfågel sedan 1996. I det nu godkända förslaget omfattar våtmarker enligt Ramsar-definitionen förutom vattenområden även torvmarker. Av Finlands landareal är en tredjedel torvmarker och i norr finns det förhållandevis mer torvmark än i södra Finland. Om Finland väljer totalförbud mot blyhagel skulle det förhindra användningen av blyhagelpatroner inte bara vid jakt utan också i övnings- och tävlingsbruk på alla skjutbanor.
Många av de alternativa jaktpatronerna som ersätter bly är betydligt dyrare än blyhagelpatroner. Finländska jägare har dessutom ett stort antal
äldre jakthagelgevär vars användbarhet och värde förbudet mot bly skulle påverka i hög grad.
Jägarförbundet har ända från början och till slutet motsatt sig det EU-beslut som nu fattats. Inte för att vi blir tvungna att slopa användningen av blyhagel i sjöfåglarnas verkliga livsmiljöer, utan för att det nu godkända förslaget inte är förnuftigt. Finland har även motsatt sig kommissionens förslag under hela processen, och denna riktlinje har godkänts i såväl riksdagens jord- och skogs- bruksutskott som miljöutskottet. Om EU-parlamentet trots allt godkänner kommissionens förslag om användning av blyhagel, kräver Jägarförbundet att förbudet mot blyhagel införs endast i de områden där det är nödvändigt. Dessutom är det nödvändigt att se till att både jägarna och myndigheterna får tillräcklig utbildning och rådgivning, och samtidigt fortsätter med den nödvändiga forskningen i ämnet.
Finlands Jägarförbund har deltagit aktivt i diskussionen om blyammunition ända från början. De viktigaste händelserna finns med på tidslinjen. Mellan dem ryms oräkneliga förhandlingar med beslutsfattare och olika intressentgrupper i Finland och Europa.
När kommissionen i mars 2015 framförde sin begäran till kemikaliemyndigheten om att inleda beredningen av förslaget om blyhagelbegränsning, började FACE omedelbart arbeta för att rationalisera begränsningsförslaget i arbetsgruppen Ammunition Working Group (AWG). Finlands Jägarförbund deltog i alla möten och lyfte fram de problem som begränsningen uttryckligen skulle orsaka i Finland på grund av den exceptionellt stora andelen torvmarker.
På nationell nivå har Jägarförbundet aktivt kontaktat riksdagsleda möter och europarlamentariker och även lyft fram missförhållanden som har framkommit i Europeiska kommissionens beslutsfattande. Jägarförbundet har dessutom samlat de intressentgrupper som berörs av begränsningen och lagt grunden till exceptionellt omfattande kommunikation mellan dessa, till exempel de diskussioner om blyanvändning som ordnades i Jägarförbundets lokaler i Erätalo den 26 november 2019.
