Jakt på egen gård eller vid egen stuga – Observera följande

Teksti: Kirsi Färm ja Teemu Simenius  Valokuvat: Pekka Rousi  30.06.2024
Det är behändigt att jaga på den egna gården. Man måste dock beakta bland annat tillstånd, grannar, vägar och säkerhet. Bild: Pekka Rousi.
Det är behändigt att jaga på den egna gården. Man måste dock beakta bland annat tillstånd, grannar, vägar och säkerhet.
Coronatiden fick många stadsbor att flytta till landsbygdskommuner eller skaffa en sommarstuga. Även antalet avlagda jägarexamina ökade. Närnaturen kan locka till att jaga rådjur och fälthare på den egna gården. Men har man tillstånd att jaga på egen gård? I den här artikeln lär du dig vad du behöver beakta om du vill jaga på egen gård.

Skaffa och ta reda på vilka tillstånd som behövs för jakt

Den som drömmer om viltkött från egen tomt ska såklart först avlägga jägarexamen, som påvisar kunskap om teori, lagar och förordningar samt artidentifiering.

Därefter betalas en jaktvårdsavgift till staten. Avgiften löser in jakträtten för varje år.

Jägarexamen behövs inte om du har för avsikt att jaga skadliga främmande rovdjur på din tomt, dvs. mårdhund och mink. Fångst av främmande arter betraktas inte som jakt, utan på dem tillämpas bestämmelserna om fångst och dödande av skadliga främmande arter. I fråga om mårdhund och mink hänvisas till bestämmelserna om icke fredade djur i jaktlagen, vilka också gäller till exempel fåglarna kråka, skata, kaja, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast. För jakt av dessa behövs alltså ingen jägarexamen eller viltvårdsavgift, dvs. ”jaktkort”.

Även främmande rovdjur ska kunna avlivas i enlighet med djurskyddslagen. I praktiken begränsar detta en obeväpnad persons fångstmöjligheter till enbart minkfångst under vintern och hösten, då en järnfälla som genast dödar minken kan användas, och man inte själv behöver avliva minken. Under valpningsperioden bör minkfällan fånga minken levande, så att en digivande hona vid behov kan släppas fri.

Mårdhund kan fångas levande i fälla året runt. För avlivning behövs vederbörligt vapen inklusive tillstånd. Det lönar sig att komma överens om avlivning med en lokal jägare. Mårdhunden får inte avlivas till exempel genom att slå den med ett tillhygge.

Vid användning av skjutvapen (krutvapen, jaktbåge) ska avståndet till den närmaste bebodda byggnaden vara minst 150 meter, om inte varje granne inom detta område har tillfrågats om och gett sitt tillstånd till jakten.

Vad får man jaga på sin egen gård?

Utgångspunkten är att en markägare med jaktkort har tillstånd att jaga allt tillåtet vilt på sin egen mark. Tillåtet innebär i detta sammanhang att jakttiden för viltarten pågår och att det inte behövs någon separat jaktlicens för den. Kontrollera alltid jakttiderna, eftersom de varierar varje år beroende på stammens storlek. Även icke fredade fåglar omfattas av fredningstider under häckningsperioden!

Tillståndsfria viltarter, dvs. arter för vilka inget separat fångsttillstånd beviljat av viltcentralen behövs utöver jaktkortet och -rätten, alltså sådana som du får jaga på din egen mark, är däggdjuren vildkanin, skogshare, fälthare, ekorre, kanadensisk bäver, farmad blåräv, räv, grävling, hermelin, iller, mård, vildsvin och rådjur samt fåglarna kanadagås, grågås, sädgås, gräsand, kricka, bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, knipa, småskrake, storskrake, dalripa, fjällripa, järpe, orre, tjäder, rapphöna, fasan, sothöna, morkulla och ringduva.

Observera eventuella regionala begränsningar i fråga om gäss och hönsfåglar samt anmälningsskyldigheten vid fällning av rådjur, vildsvin, iller, grågås, sädgås, bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, småskrake, storskrake och sothöna. Följ lagstiftningen, eftersom ändringar kan ske med jämna mellanrum.

Utöver jaktkort och jakträtt krävs en separat ansökan om jaktlicens eller dispens för järv, lodjur, utter, björn, varg, europeisk bäver, dovhjort, älg, vitsvanshjort, skogsren och mufflon.

Dessutom omfattas östersjövikaren och gråsälen en årlig regional kvot och skyldighet att anmäla fångsten.

För att skjuta behövs tillstånd på närmare avstånd än 150 meter från en bebodd byggnad. Se även andra begränsningar i slutet av artikeln.

Utöver det som nämns ovan ska du beakta att det för älg behövs en minimiareal på 1 000 hektar och för andra hjortdjur förutom rådjur en minimiareal på 500 hektar samt jaktlicens utfärdad av viltcentralen. Därför kan du inte jaga dem på din egen gård, om inte tomten hör till tillräckligt stora områden som jaktföreningen eller sällskapet arrenderat ut och tillståndshavaren tillåter fällning av den individ som avses i tillståndet från platsen i fråga. För alla hjortdjur inklusive rådjur och vildsvin samt björn krävs också ett godkänt skjutprov för att de ska kunna jagas med gevär.

Olika arter omfattas av olika krav på kulor, hagel och pilar. I fråga om kulvapen finns det minimikrav för kulans vikt och energi enligt djurets storlek. Hagel får inte användas till större djur än rådjur och hagelfylld ammunition får inte användas till älg och björn. Fjäder och pil får användas för andra arter än älg och stora rovdjur. Kontrollera kraven i jaktförordningen.

När det gäller hjortdjur får man alltså jaga rådjur på sin egen gård. En anmälan om fällning ska göras i OmaRiista-tjänsten inom 7 dygn.

Observera att ett djur som fällts ska hittas på den egna marken efter fällningen, eftersom vilt som hittats döda tillhör innehavaren av jakträtten i området, om denne har rätt att jaga samma viltart på området. Om markägaren inte har jakträtt eller inte vill behålla bytet får skytten bytet. Därför ska området vara minst så stort att djuret kan antas finnas på det egna området efter skjutningen.

I en glesbygd är jakten ofta lättare när det finns mer utrymme runtomkring och jaktljuden inte orsakar onödig skada.

Beakta dessa begränsningar vid jakt på egen tomt

Den uppdaterade jaktlagen och -förordningen finns på webbplatsen Finlex.

Grannar

Bland annat grannarna begränsar jakten på den egna gården. Vid användning av skjutvapen (krutvapen, jaktbåge) ska avståndet till den närmaste bebodda byggnaden vara minst 150 meter, om inte varje granne inom detta område har tillfrågats om och gett sitt tillstånd till jakten.

Tillståndet bör också omfatta tillstånd att leta efter fällt vilt på grannens gård, om djuret råkar falla på grannens mark.

Fällor eller järn (kanin, mård, främmande rovdjur) kan gillras på den egna marken utan grannens tillstånd. Djuren måste dock avlivas genom att skjuta, om det inte är fråga om en mård- eller minkfälla som dödar omedelbart, eller en kanin som kan avlivas etiskt med ett hårt slag i bakhuvudet. För skjutning gäller återigen 150 meters säkerhetsavstånd. Ett fångat djur kan också transporteras i fällan längre bort för avlivning.

Tätort

Enligt ordningslagen är det förbjudet att störa den allmänna ordningen eller äventyra säkerheten i en tätort. I praktiken är det förbjudet att skjuta i staden och nästan omöjligt i en tätort om verksamhetens inverkan sträcker sig till en allmän plats. Vid jakt på en tomt i tätorten lönar det sig att använda sunt förnuft, även om de närmaste grannarna skulle vara positivt inställda till jakten; tätorten medför också utmaningar med tanke på säkra bakgrunder och skjutavstånd. Dessutom orsakar skjutningen alltid buller. Alla människor är inte bekväma med vapen och deras rädslor ska respekteras.

I glesbygden är situationen ofta en annan när det finns mer utrymme runt omkring och ljuden från jakten inte orsakar orimliga olägenheter.

Vägar

Hurdana vägar finns i närheten? Vilt får inte skjutas över allmän väg eller järnväg. En skytt får inte heller skjuta från en sådan väg.

En allmän väg känns igen på den blåa eller gröna skylten.

Skogshönsfåglar får aldrig skjutas från en privat väg.

Säkerhet

När man granskar sin egen tomt i jaktsyfte ska man beakta säkerheten, och det är inte heller skadligt att använda sunt förnuft.

Finns det bebyggelse eller annan egendom längs kulans eller haglets flygbana. Är bakgrunden säker? Var rör sig de närmaste människorna? Var finns de närmaste husdjuren? Var faller viltet? Hur genomförs eftersökningen och avlivningen av ett eventuellt skadat djur?

Om den egna gården är för trång och det inte är möjligt att bli medlem i en jaktförening lönar det sig att utreda alternativen för användning av statens marker. Läs mer om detta i Jahtimedia: Metsästys ilman metsästysseuraa: metsästä valtion mailla (på finska).