Saboterade älgtorn hotar jaktsäkerheten

Teksti ja kuvat: Anna Kujala  12.09.2025
Saku Ruohonen vid det saboterade älgtornet.
Saku Ruohonen vid ett saboterat älgtorn, där stödben och stegpinnar sågats av. Saboterade älgtorn försämrar jaktsäkerheten. Dessutom finns risk för allvarliga personskador om man faller från ett söndrat torn.
Älgtorn har saboterats på olika håll i Finland. Tornen förbättrar skjutsäkerheten vid jakt, och att förstöra dem medför en risk för alla som rör sig i naturen. Marko skadades när tornets översta steg gav vika.

– I början av juli var jag ute i terrängen och märkte att älgtornets plattform såg lite konstig ut. Jag klättrade upp, och när jag steg på den översta stegpinnen lossnade både steget och plattformen. Jag föll ner in i tornet och plattformen föll över mig. Även vapenstödet som var överst i tornet föll ner, men som tur var utanför tornet, berättar Marko Laine vid jaktföreningen Hajalan Metsästysseura i Egentliga Finland.

Tornet hade försvagats så skickligt, att det inte märktes utan noggrannare granskning. Det här blev en fälla för den som klättrade upp. Läkaren konstaterade att Marko hade brutit ett finger och stukat knäleden.

– Både knät och fingret värker fortfarande, och jag kan inte räta ut fingret ordentligt. Det kunde ha gått mycket värre om jag slagit i huvudet eller brutit nacken.

Skadegörelsen har brottsanmälts till polisen.

– Det här tornet har utsatts för skadegörelse tidigare också, det har fällts två gånger. Alla älgtorn går inte att övervaka, men nu har jag börjat bevaka vissa torn med hjälp av viltkameror.

Marko Laine vid det saboterade älgtornet där han skadade sig. Plattformen ligger på marken inne i tornet, medan vapenstödet som föll vid olyckan ligger lutat mot tornet till vänster.

Anmäl skadegörelse

Även på andra håll har älgtorn förstörts. Ett av dem finns i Lundo, intill den livligt trafikerade riksväg 10. Tornet är placerat så att älgen senast här ska kunna stoppas innan den är bland trafiken.

– En förbipasserande hade märkt att tornets stödben och stegpinnar sågats av och tog kontakt med oss, berättar Saku Ruohonen från jaktföreningen Liedon Riistamiehet.

Tornet är tydligt saboterat och välter med en liten knuff.

– Ingen skulle troligen ha klättrat upp i det här tornet, men man behöver knappast vara doktor för att förstå att ett fall från ett älgtorn kan förorsaka allvarliga skador, säger Ruohonen.

– I vår förening finns en del äldre jägare, och för dem kan till exempel en höftfraktur vara ödesdiger. Dessutom kan någon annan än en jägare klättra upp, till exempel ett barn som är i bärskogen.

Ruohonen vädjar till allmänheten att alla observationer om skadegörelse på älgtorn anmäls till den lokala jaktföreningen eller till polisen.

Tornen en del av ansvarsfull viltförvaltning

Älgtorn placeras på relativt plana platser. Tornet förbättrar sikten. Ett skott som avlossas från tornet snett uppifrån styr kulan nedåt i marken, så att den inte fortsätter vidare. Detta minskar riskområdet och ökar säkerheten vid jakt.

– Särskilt vid älgjakt används effektiva vapen, vilket gör säkerheten extra viktig. Tornen förbättrar säkerheten både för jägare och för andra som vistas i naturen, säger Laine.

Tornen är alltså en väsentlig del av en ansvarsfull älgförvaltning som gynnar hela samhället. Utan jakt och med en växande älgstam skulle också antalet trafikolyckor öka.

När älgstammen var som störst år 2001, då cirka 157 000 älgar fanns kvar efter jakten, registrerades 3048 älgkrockar, där 10 personer omkom och 373 skadades. År 2011 var älgstammen endast cirka 83000 och antalet älgkrockar 1222, med 3 döda och 114 skadade. Enligt Naturresursinstitutets uppskattning var älgstammen i Finland efter höstjakten 2024 cirka 87000 individer. Under jaktsäsongen 2024–2025 fälldes 37871 älgar, varav nästan hälften kalvar.

– Var och en kan fundera på vad som skulle hända om vi inte jagade älg. Redan första året skulle vi ha omkring 40000 fler älgar i trafiken, och därefter skulle antalet öka exponentiellt, säger Laine.

I Naturresursinstitutets tjänst kan man se älgolyckornas läge i förhållande till älgtätheternas regionala variation.

Älgjakt, saltstenar i skogen och viltåkrar är en del av det frivilliga arbetet som jägarna utför för att främja trafiksäkerheten.

Älgars och andra hjortdjurs naturliga vandrings- och förflyttningsrutter korsar vägar. För att förbättra trafiksäkerheten koncentreras jakten därför till områden nära hårt trafikerade vägar.

Förutom jakt gör jägarna också andra frivilliga insatser för att förbättra trafiksäkerheten. Till exempel lockar man älgar bort från vägarna med hjälp av viltåkrar och saltstenar.

– Älgar och andra hjortdjur söker sig till vägkanterna för att få i sig salt. Väg­saltet sprids med snöslasket till vägkantens buskage, som sedan betas av bland annat älgar. Med saltstenar placerade i skogen kan vi locka djuren bortåt från trafiken.

Marko Laine kan inte förstå vad som rör sig i huvudet på den som saboterar älgtorn. Utan älgjakt skulle den exponentiellt växande älgstammen förorsaka allt flera allvarliga trafikolyckor.

Marko Laine är förutom jägare också jordbrukare och skogsägare.

– I all vår verksamhet främjar vi viltbeståndet och den biologiska mångfalden, vare sig det gäller att undvika stora kalhyggen, skapa skyddszoner som gynnar livsmiljöer och minskar åkrarnas näringsläckage, eller sätta upp fågelholkar. Vi försöker alltså gå i takt med naturen så långt det är möjligt.