Kivistö berättar om sin livsstil på Instagram under namnet @Riistavege. Signaturen är mycket beskrivande. I Kivistös kost ligger tyngdpunkten på växtbaserad föda, men det finns också utrymme för etiskt fångat viltkött.
Hur blev Kivistö en vegetarian jägare?
– Pappa har alltid jagat. Viltkött har alltså blivit bekant sedan barndomen. Största delen av köttet i hemmet var alltid hos oss älg.
Som 15-åring övergick Kivistö mer till vegetarisk mat. Det var dock klart att viltet skulle hållas med.
Viltköttet fick stanna kvar i kosten av naturligt tänkande. Viltet får leva fritt ett arttypiskt liv och dör snabbt i en naturlig miljö. Kivistö jagar klövdjur, harar och fåglar och besöker älgjaktlaget regelbundet.
– Villebrådet har varit här före oss och är en väsentlig del av naturen. När man jagar ansvarsfullt blir också människan på det sättet en del av naturens kretslopp, sammanfattar Kivistö.
Jakt får en att uppskatta köttet på ett annat sätt
Produktionen av industriellt kött ryms däremot inte i Kivistös värden.
– Intensiv uppfödning av djur har lett till att vi äter väldigt mycket kött. Det känns som om uppskattningen av köttet har minskat när det är lätt och förmånligt tillgängligt. Genom jakt har man arbetat så hårt för köttet att man uppskattar det mycket mer. Köttet som söks från butiken kastas bort med lägre tröskel eftersom mödan att skaffa det har varit så litet.
Kivistö önskar att vi skulle "gå tillbaka" i samhället inom en viss tidsram så att köttet inte längre skulle vara vardaglig mat, utan en delikatess som sparats för speciella stunder.
– Det är viktigt för mig att fångsten används väl. Jag lagar lite bättre mat av den då.
Ett bra exempel på hens specialdelikatesser är en pizza smaksatt med ett basturökt älghjärta.
– Det är jägarens ansvar och skyldighet att använda allt som är möjligt av fångsten. När ett djur har fångats i naturen och naturen har gett den åt oss, ska man se till att fångsten utnyttjas så noggrant som möjligt. Det är en del av respekten för bytet och naturen.
Veera Kivistö plockar också bär och svamp som tilltugg till köttet och har också börjat bekanta sig med vilda örter. I vår kom redan skott från mjölkörten och granskott till som tilltugg.
Nya jägare förändrar kulturen
Jaktkulturen förändras precis som samhället. Unga jägare är en kraft som förändrar attityderna. Till jakten kommer hela tiden fler medvetna utövare, för vilka både djurskydds- och klimatvärdena är det nya normala.
Växtbaserade produkter har också förts närmare dem som inte nödvändigtvis tänker på sin matkonsumtion utifrån klimatförändringen eller djurens rättigheter.
– Det är mer socialt accepterat nuförtiden att välja till exempel havremjölk, och man behöver inte förklara valet. Det tycker jag är en ganska bra utveckling, sammanfattar Kivistö.
Hens val har en stark värdegrund.
– Jag har gjort klart för mig hur jag äter och konsumerar. Jag ser mig själv som flexitarian, det vill säga om vi åker på en resa kan jag äta mjölkprodukter och skaldjur om inget annat finns tillgängligt.
Hurdan är mottagningen för kost baserad på växter och vilt?
- Jaktkamraterna kan vara lite roade över vegankorvarna när vi grillar, men av det får vi alltid en diskussion i gång. Det beror på personen hur man förhåller sig till det. Vissa är absoluta köttätare, andra är mer beredda att lyssna på olika ståndpunkter.
Även om Kivistö känner sig vara på lugn mark som en del av "två läger", jägare och vegetarianer, möter hen också fördomar. Det svåraste är att motivera jakten för dem som inte godkänner användning av något med animaliskt ursprung.
– Jag förstår den här poängen; jakten kan inte förklaras för dem på ett etiskt sätt, eftersom man nästan alltid kan äta vegetarisk mat mer etiskt.
Kivistö har dock motiverat för sig själv varför viltkött fortfarande hålls med.
– Köttet som producerats av intensiv uppfödning av djur har ifrågasatts från många håll och passar inte in i mina värderingar. Jag äter viltkött eftersom vi ändå är blandätare, även om jag är medveten om att människan i dag inte nödvändigtvis längre behöver kött.
– Jag följer aktivt vad som händer på fältet för vegetarisk mat och följer till exempel WWF:s rekommendationer om vad som är miljömässigt hållbart.
Kivistös kost; vild fisk, vilt och grönsaker kan också kallas planetär kost. Där är det viktigaste att fästa uppmärksamhet vid mängden och kvaliteten av olika födoämnen, såsom grönsaker, kött och fisk, snarare än att avstå från dem helt och hållet. Hörnstenen i den planetära kosten är hållbar matproduktion.
Att möta döden gör dig ödmjuk
Jakten är förknippad med många slags stunder, även psykiskt mycket utmanande känslor.
– Efter ett bra skott är känslan positiv; den kan jämföras med att träffa en lerduva på skjutbanan och glädjen av att lyckas.
– Men när jag ska fälla blir känslorna allt mångsidigare. Den främsta känslan är respekt och tacksamhet för naturen. Att möta döden av en levande varelse är alltid sorgligt men naturligt: den andras tragedi är mat i magen för någon annan. Det är en del av naturens kretslopp.
Det finska ordet pyynti, som ofta används för jagande, talar om att jägaren måste förbli ödmjuk.
– Naturen ger det den ger, man kan inte ta från den. Från butiksdisken tar vi och vi begär av naturen, summerar Kivistö.
